Lördagsgodisets vetenskap

Nästan bäst i min iFån är SRs app som gör att jag kan lyssna på superbra radio under barnvagns och hundpromenader. Där behöver jag sällskap för en kompis snarkar i vagnen och den andra ska lukta och kissa på allt...
Gillar framför allt deras dokumentärer, både i P3 och P4.

Lyssnade nyligen på dokumentären om Vipeholmsexperimenten eftersom medicinsk etik är ett område som alltid fascinerat mig och som jag gärna skulle vilja lära mig mera om. Det låter lite knasigt kanske, men den svåra balansgången mellan vad som kan anses medicinskt försvarbart och hur man kan (och inte kan) resonera är spännande.

Detta var alltså ett experiment från 1945-55 där Sverige, som första land i världen, bevisade att det fanns en koppling mellan sockerintag och karies. Problemet var bara att man som testpersoner använde sig av tvångsintagna, mentalt handikappade, som deltog utan medgivande eller information, vilka man under flera år matade med kola, socker och choklad tills tänderna i princip ruttnade bort i munnen. Utan att göra någonting åt det, inte ens smärtlindring.

Under tidigt 1900-tal var tandhälsan i Sverige fruktansvärt dålig, fast givetvis med geografiska variationer. Under diskussionerna om att staten skulle gå in och finansiera tandvård så ville man ta reda på vad dålig tanshälsa och karies berodde på. Man hade länge trott att en diet rik på kolhydrater, och ffa socker, var en anledning men de vetenskapliga bevisen saknades. Så Medicinalstyrelsen beordarade en utredning och Vipeholm, en statlig anstalt för 'obildbara efterblivna' valdes, eftersom man här minituöst kunde kontrollera försökspersonernas matintag.

Försöken initierades från Medicinalstyrelsen 1945 som ett vitaminförsök, där både intagna och personal på Vipeholm gavs olika typer av vitaminer och spårämnen, men 1947 avbröts dessa försök på grund av avsaknad av resultat på tandhälsan (dock mådde de intagna fysikt bättre av denna diet) och man exkluderade personal eftersom man inte kunde kontrollera deras matintag utöver arbetstid. Samtidigt gled studien, utan Medicinalstyrelsens vetande, över i att ge de intagna olika typer av kolhydrat rik diet i två år för att provocera fram karies.

Exempelvis matades eller försågs de intagna med Vipeholms-kolor, speciellt beställda från en konfektyrtillverkare för att vara extra klibbiga och söta. De var även mycket stora och sega så att de inte gick att svälja utan var tvugna att tuggas, allt för att de skulle stanna så länge i munnen som möjligt och fastna i tänderna. Andra grupper matades med stora mängder choklad eller fick sackarossirap ringlat över maten. Tandborstning var inte aktuellt.

Konfektyrindustrin tog naturligtvis stort intresse för denna studie och försåg experimentet med stora mängder donerat godis och även reda pengar. Givetvis vart de inte speciellt nöjda över resultaten som visade ett så ödeläggande koppling mellan godis och karies, och detta kan även ha varit en del av anledningen till att publikationen som fastslog kopplingen blev fördröjd ända till 1953. Industrin hade även kohandladat med forskarna och ville i utbyte för ekonomiskt stöd ha data som stödde när och hur mycket godis man isf kunde äta utan att riskera karies.

Allt som allt deltog över 600 intagna på Vipeholm i dessa försök och många av dem fick sina tänder fullkomligt förstörda. Givetvis måste det ha gjort fruktansvärt ont, men Elin Bommenell, hitoriker som skrivit en avhandling om Vipeholmsexperimentet, tar även fram en annan vinkel på etiken i denna studie. Visst är det med dagens ögon otänkbart att driva en studie som denna, men under tidigt 1900-tal hade man en mycket krass syn på de mentalt handikappade och vad de hade för rättigheter, om de ens hade några. Dessutom så skapade Vipeholmsexperimentet stort fokus runt dessa patienter, de blev viktiga och fick ett syfte, och det är mycket möjligt att de drog stora förmåner av detta. Dessutom kan säkerligen många av dem upplevt det som mycket positivt att få godis och sötsaker. Efter försökets avslutande gjordes lama försök att i någon mån återställa tandhälsan hos de intagna man kunde.

Sverige sattes på den vetenskapliga kartan i och med Vipeholmsstudien, sågs som ett föregångarland och som modigt vågade ta tag i komplexa vetenskapliga frågeställningar. Och än idag ekar minnet från Vipeholmsexperimentet till både barn och vuxna. En av de viktigaste lärdomarna från försöket var att det inte är kolhydratintaget i mängd per se som var viktigt utan hur länge och ofta man åt godis. Och det är härifrån som det välkända lördagsgodiset härstammar, ät det godis du vill men begänsa det till ett tillfälle.


Så kom ihåg detta nästa gång du står med skopan framför lösgodiset en torsdageftermiddag...