Den ultimata skötväskan!

Det här är ett vältestat projekt, det har använts flitigt i ett halvår innan jag kom mig för att skriva om det här. Men det är kanske en av de bättre sakerna jag har gjort.

Jag letade vitt och brett efter en smidig och praktiskt skötväska men förbluffades över hur stora och klumpiga och fram för allt hensk dyra de är! Det är ju faktiskt bara en vanlig väska med en matchande skötbädd (som dessutom ofta bara är ett vadderat underlägg!). Så självklart så sydde jag en som blev klar precis till lilla V föddes.
Jag köpte svart linväv som belagts med akrylat, det liknar vaxduk gjort på linnetyg men är mer tåligt, och en passande vaxduk i svart med snirkligt mönster i grått. Jag drog runt i många affärer och vände och vred på vareviga väska jag hittade, mätte och studerade konstruktion. Köpte en rullfot till symaskinen så att den skulle klara att sy i belagda tyger utan att fastna och stå och hacka. Addera sen, i vanlig ordning, en massa pillande, svärande och förbannande av projekt, folk som drar igång knepiga projekt och min ständiga oförmåga att nöja mig med deet som finns utan alltid vilja förbättra saker....
Och så här ser den sen ut!

Jag valde att göra den som en cykelbudsväska, en smidig modell att slänga över axeln och dra iväg med. Den har ett ordentligt brett band med en extra tryckavlastningsvaddering på som man kan ta av eftersom den är sydd med tryckknappar. Bandet fick också en stor ordentlig knäppe så att man kan öppna upp och knäppa på eller av den runt saker eller runt sig själv (den går faktiskt att förkorta så mycket att man kan bära den runt midjan också, lite bylsigt att gå men det funkar). Locket fästs nedan med två knäppen och jag sydde också fast små bitar reflexband på stropparna för att man ska synas. 

 

Under locket finns ett stort fack med ett ordenligt blixtlås. Hela väskan är sydd med bälgar i sidorna så att den är liten och smal när det är endast lite saker i den men kan svälla ut ordenligt vid behov. Den är gjord med yttersida i akrylat-linne och insida i vaxduk så den är också mycket mjuk och smidig, tom går den att knögla ihop att ta mycket lite plats. Att väskan är mjuk gör också att den är lätt att knöla in exempelvis under vagnen eller andra trånga utrymmen. Innuti sydde jag också ett antal fack så att man kan organisera sina grejer.

Under locket framför huvudfacket finns ett till fack och det är här som skötbädden finns. Denna regleras med en dragsko med resår (de röda fjurparna), så att man kan tighta till hela väskan om man vill och behöver.

Här syns hur skötbädden drags fram ur fickan.

Själva skötbädden är kompakt och smidig och viks ihop först på bredden och sedan på längden.

 Här syns hur jag sytt på små kardborrstroppar för att hålla ihop skötbädden.

 Och så här ser den ut när den är utvikt! Mittendelen är vadderad så att bebisen ligger mjukt och sedan så fästs en del med tryckknappar, likadant som för det överdrag till skötbädd som jag sytt tidigare, så att om det händer en olycka så tar man bara av denna del och tvättar (det vill säga om inte bebisen har gjort Fukushima överallt men då får man tvätta hela skötbädden). Sedan är det öppningsbara fickor på sidorna där man förvarar allt man behöver. Jag mätte både blöjor och tvättlappar så att allt skulle passa, i de stora fickorna har man blöjor och tvättservettpaket och i de små har man vanliga tvättlappar och påsar, extra kläder, handsprit, salva, ja allt möjligt!

Eftersom fickorna också är sydda med bälg så sväljer de en hel del! De små fickorna öppnas med samma lock så man inte har massor av olika delar att fixa med, och stängs med kardborrflärpar. Fickorna blev också fodrade med vaxduk så de är tämligen spillsäkra.

Och nu har vi provat denna väska i ett halvår och den funkar verkligen superbra! Jag är så nöjd även om det tog många (!) timmar att göra den och en massa tänkande. Lägg därtill också att jag var höggravid så jag kunde nästan inte nå fram till symaskinen stora delar av tiden...

Det bästa med väskan är dess smidighet, den kan knölas ihop jätteliten men också svälja massor om det behövs. Men det är nästan skötbädden som är det bästa, man bara rycker fram den och har allt där som man behöver så att man slipper rota efter grejer i väskan. Som en vidare förbättring av väskan hade jag tänkt lägga till ytterligare en stägningsmekanism på skötbädden och två handtag, så att när man absolut bara behöver ha med för blöjbyten så tar man bara med den. Vad jag är minst nöjd med? Att den var i så tråkig färg... Visserligen är det skönt för man tröttnar ju inte lika lätt på den men den är lite väl trist ibland.

Om jag fick drömma så skulle man ha en väska som min men att den såg ut som denna drömväska från Petunia Pickle Bottom i tyget Rambling Rose... Så om någon har cirkus femtonhundra pixlisar över som ni inte behöver så kan ni höra av er...

Familjen Robotics

Jag älskar verkligen att sticka men har av någon underlig anledning avskytt att virka. Har hävdat att jag absolut inte kan virka, att det är för svårt, att stickat är finare, och så vidare. Staplat anledning på anledning till att jag inte ska behöva återuppta det traumatiska tragglandet från syslöjden som endast slutade i en  hemsk sned och vind grytlapp.
Har frågat mig gång på gång hur det kan komma sig att en sådan pyssel-knarkoman som jag kom att hata slöjden i skolan så mycket, både trä men fram för allt syslöjden. Jag tror att all konformism, regler, rätt och fel, fult och fint och begränsningar hämmade min kreativitet och, ergo, jag bockade som en vildhäst.

Min snälla man bestämde sig en dag för att köpa en present till mig då han beställde böcker och kom mycket glad i hågen med denna bok, Virkligheten av Annika Messing.

'Åh, tack....!' blev det ljumma responsen och på frågan om varför så uppdagades min virknings-ångest. 'Men det är väl bara att pröva!' hävdade min hurtfriske partner och jag grabbade ett par garnnystan och en virknål (visst har jag ett par hemma, de är attans bra på att lirka fram små grejer med...) och bläddrade fram och åter i boken för att hitta något verkligt enkelt. Självklart kunde jag sedan inte välja något enkelt utan startade på en bil med hjärtat i halsgropen. En del svärande (något av en understatement i sammanhanget...) följde och efter ett tag hade jag knåpat ihop denna lilla bil!

Eller, det ska i alla fall föreställa en bil....

Efter detta fick jag iaf lite mera självförtroende med virknålen och givetvis så startade jag på en bautaprojekt i sedvanlig stil, varför bryta en hittills fungerande princip....? Efter garninhandling, lite planering, en massa svärande, pillande och frustration så är nu denna lilla familj klar! Jag kallar dem The Robotics!

Den stora rosa heter Mambot, den turkosa Barnbot och minstingen Babybot. Självklart så kommer det en Papabot också, han blir blå för att verkligen banka in könsstereotypa färgsättningar i vårt lilla barn, men han är inte klar ännu.

De är virkade som en fram och en baksida med en lång remsa emellan som man syr fast armar och ben på. Alla små dekorationer är också virkade och broderade på med broderigarn.

 Här ser ni Barnbot framifrån och från sidan.

 Mambot är den största av dem, men Papabot kommer att bli lite större än henne (återigen, banka, banka in könsstereotypa parametrar...).

Och lilla söta Babybot! Den svarta ringen istället för mun är tänkt att föreställa en napp.

Och hur togs de emot av lilla V? Kärlek! Mambot är frotfarande lite stor för att hålla i men hon gillar den starka fucshia färgen jättemycket. Barnbot och Babybot är lättare att hålla och pilla på, framför allt gnaga på.

Jag lägger upp flera bilder sedan när familjen är helt komplett, och det finns även flera små vänner som tillkommit efter det att jag lite har tagit in virknålarna i mitt pysselhjärta annat än som händiga prylar att fiska upp grejer ur avloppet med....

Projekt Self-sustained, fler löften

Jag skrev ju tidigare om mitt nystartade projekt Self-sustained där jag lovade att baka bröd till hela familjen själv och sluta med köpebröd.
För del två av detta har jag ytterligare ett löfte, som rör vår lilla V och samma princip som att vi valt att ha tygblöjor. Jag lovar att göra all min barnmat själv. Lilla V är nu över fyra månader och vi har börjat med smakportioner.
För att göra barnmat är verkligen inte svårt, det enda man behöver tänka på är innehåll och lämplighet  konsistens och hur man ska förvara den.

För det första, innehåll och lämplighet. Gå till vilken mataffär som helst och kolla vad det finns i de burkar som rekommenderas för 4 månaders bebisar. Skriv en lista, handla och sen hem och fixa. Potatis och majs, morot, palsternacka, blåbär, äpple, päron och liknande, bara att hitta fina ekologiska råvaror och köra på.
Tänk dock på att det finns flertalet ingredienser som bebisar inte ska äta (bland annat spenat pga högt nitritinehåll), allt ska vara osaltat (för deras ännu omogna njurar) och att inte använda honung som sötningsmedel (kan ha sporer i sig som gör bebisar sjuka). Sen ska man också undvika sådant som många är allergiska mot, så hoppa över råa jordgubbar, citrusfrukter, paprika och sådant.

Sen behöver man lära sig göra en grund. Jag köpte finmalet rismjöl (läs på barnmatsbrukar, det är samma som de använder för att ge konsistens) och kokade en gröt på bröstmjölk och rismjöl. Lilla V tycker att detta är jättegott och skulle gärna äta bara detta om hon fick... Sjud försiktigt ca 150 ml bröstmjölk med 1msk rismjöl tills det tjocknar. Tunnar man ut den med vatten, mer bröstmjölk eller någon färsk juice (de som inte är färskpressade innehåller ofta tillsatt socker!) så kan den serveras som välling. Kom dock ihåg att detta är smakportioner och inte något din bebis ska äta sig mätt på samtidigt som du ammar!
Färskpressad juice från äpple och päron fås genom att frukten rivs fint och pressas i finmaskig sil eller genom silduk.

Efter att barnet accepterat smaken av rismjöl (som är tämligen obefintlig) så kan man gå över till majsmjöl. Båda dessa mjöl är utan gluten, som man ju helst ska avvakta med att introducera, och om man gör allt på bröstmjölk så blir det ju inte heller laktos eller protein från komjölk för tidigt.

Sen nummer två, konsistens. Naturligt för vilken modern förälder som helst är här att ta fram mixerstaven och att köra allt till burkarnas pure men jag tycker man ska indvika det. Barnet behöver lite konsistens för att lära sig hantera maten i munnen och flytta den med tungan bakåt för att svälja och det är svårt med rinnig pure. Bättre är att man kokar hårda grönsaker riktigt mjukt och sedan pressar dem, i en vitlökspress, med en gaffel eller en potatispress. Vi köpte en liten smart grej som heter The Wean Machine (den gula grejen nedan) som är en omvänd vitlökspress som har en sked som passar in och ett lock så man kan pressa mat eller frukt var man än är, skeda i banet det och sedan stänga den smutsig och slänga den i väskan utan att ha bananmos överallt. Den kan också stå själv så man kan skeda direkt ur den och in i munnen, genialt!



På bilden här ovan ser ni hur jag blandat mosade blåbär eller mosad banan med rismjölsgröt och portionerat ut i isformar. Sen är det bara att frysa, knäcka ut dem i en påse och förvara i frysen för att ta fram en och en, de tinar riktigt fort. Ett annat alternativ är att klicka ut på smörpapper i frysen och sen samla ihop i en påse. Jag har olika sorters kuber i olika påsar med påsklämmor i olika färger för att hålla isär dem, banan är gul, blåbär lila, potatis vit och så vidare. 

De sista delen rör som sagt förvaring. Från ett märke som heter Beaba köpte jag en silikonform med sju hål i och ett lock. Varje fördjupning är samma storlek som en barnmatsburk så antingen förvarar man flera små frysta klickar i varje fördjupning eller så fryser man in en hel potion. Senare när lilla V äter större portioner så kan man med en tre fyra liknande spara mat till en hel vecka, varje gång man lagar så gör man lite extra och fryser in en portion till senare. 

Eftersom jag har bröstpump också så tänker jag använda den ordentligt och se till att man fyller frysen med mjölk, jättebra att ha och laga på framöver och bäst att ta vara på den medan den finns. Den håller upp till tre månader i frysen. 

Sist kommer vi till kapitlet välling... Efter att ha läst innehållsförteckningen på många instant-välling och grötpaket så är jag övertygad om att försöka koka egen, på majs eller havre för att hålla nere gluten i alla fall i början. Köpte Saltås Havregryn som jag ska finmala (kan mixa dem till ett fint pulver med stavmixern) och sen koka med först bröstmjölk och senare komjölk eller vatten och lite smör i. Blir nästan alldeles salig själv eftersom jag är uppvuxen med en pappa som kokade gyllenmust/havremust åt oss med lite honung och kanel i, himmelsgott! 

Två böcker jag varmt kan rekommendera är Första och Andra Mosboken (har läst Andra men första lär vara minst lika bra). Jag håller inte med om allt de skriver men grundtanken är rätt, det är inte svårt att laga egen barnmat! Och det är attans så mycket billigare än att hålla på med dyra burkar! 

Projekt Self-sustained (och en ny kompis)

Först och främst, sorry bloggen att det var så länge sedan jag la upp ett inlägg. Det har varit hektiskt här ett tag men nu ska jag bättra mig! (Kan man ge första maj-löften så var detta ett sådant...)

Som titel på inlägget utlovar så har jag någor i kikaren, ytterligare ett löfte! Jag har tänkt ut ett projekt som ska fylla tiden framöver, ja givetvis vid sidan om pyssel och annat!

Här för ett tag sedan gick min trotjänare Bosch assistent i graven, trolig kortis uttalade sig snabbt den tekniskt lagde maken och Dicks Hushållsmaskinsservice höll i stor med efter telefonsupport. Över 4000 pixlar skulle det kosta att laga den! Det är hemsk för hade det kostat mindre hade jag gärna lagt ner pengarna för att laga den, jag hatar att slänga grejer som jag gillar och sedan för miljöns skull också. Ska tilläggas att nu gick den inte helt i skrotgraven, jag drog iväg med den i bakluckan mot tippen men hamnade på en loppis innan jag hann dit och snälla fabrorn där tog villigt emot den för att försöka sälja som reservdelar mot att jag fick 50 spänn avdraget på mina inköp hos honom, perfekt! Hittade sju fantastiska gamla pappkartonger för förvaring som blir super i mitt nya pysselrum, framförallt de med plastfönster fram!

Jaja, åter till historien. Jag researchade för att köpa en ny assistent och fastnade givetvis för Electrolux egen Assistent Original (jopp, det är härifrån själva namnet på företeelsen assistent kommer!) Hur många känner inte igen denna maskin från sitt barndoms kök! Så jag tillfrågade Blocket och vips så stod det en begangnad i mitt kök (från 2009 och endast använd ett fåtal gånger!) med köttkvarn och passertillsats och allt!
Denna dröm klarar 5 kg deg (!) blandar, mal och passerar allt man stoppar i den. Och bäst av allt är att den sannolikt (läs förhoppningsvis) kommer att hålla de närmsta 25 åren.

Jag drog igång direkt, bakde dinkelbröd och malde fiskfärs! Blev jättegott som fiskkaka med citron och dillsås till! Blanda smet till en underbar köttfärslimpa med timjan och halloumi gick raskt.

Så vad var det för löfte jag surrade om tidigare? Jo, projektet handlar om att vara, eller göra sig, självförsörjande på vissa saker. Och nu iom att jag har en sådan rackarns maskin så tänkte jag att vår familj skulle bli självförsörjande på bröd. För jag är så trött på köpebröd, med en lång räcka ingredienser, hemskt lång hållbarhetstid och högt sockerinnehåll.

Med denna maskin så blir det massor av bröd på en liter degvätska (se bilden nedan) och man behöver baka max en gång i veckan eller kanske tre gånger per månad. Absolut görbart!



Den andra delen av löftet i detta projekt kommer i ett senare inlägg!

En lovely låda

Sådär mellan varven så drar jag fram mina scrap-prylar för lite papperspyssel! Jag har massor med scrapgrejer och det är underbart att bara riva runt och kombinera ihop papper och dekorationer! Härligt också att byta pysselinriktning, har ju blivit rätt så mycket sömnad på senare tid...

I detta fall skulle jag göra ett kort till en kompis som disputerat. Då det skulle innehålla en startfond till en doktorsring, så jag gjorde en låda med ett kort inuti.

Eftersom jag sällan slänger saker som en dag kan komma till nytta (vi bor nu på 65 kvadrat och mitt pysselhamstrande under kategorin 'möjligtvis-bra-att-ha-en-dag' kan förståerligen driva min make lite galen...) så hade jag en lämplig presentask. Den var klädd med snyggt matt svart papper och har tidigare innehållit en keramikkniv jag fick i julklapp. Det fiffigaste är att den stängs med en flik med dolda magneter, så det ser mycket sofistikerat ut. Jag rev ut innanmätet på den och valde ett gäng rosa och gröna papper. Fråga mig inte om märken hit och dit på scrapgrejer, jag dissar pysselorienterat name-dropping om det inte är i striktaste syftet att man vill ha tag på liknande grejer eller papper.


Efter min framfart så såg asken ut så här på utsidan! Tycker lilla bandet blev en fin touch!


Jag orkade inte dra fram min CuttleBug och fixa massor av små bokstäver så jag körde med fina bokstavsmärken direkt av ett ark. Hade också söta stickers som matchade papperna.


La till en fin biljett med tänkvärd text och en jättesöt liten trollslända i metall. Bandet går bara runt askens lock och sattes fast med dubbelhäftande tejp, alla pappersdetaljer likaså.


Och så här ser den ut inuti. Skar till cardstock till ett lagom stort kort att rymmas i och klädde med matchande papper på båda sidorna. Alla pappersdetaljer på hela asken fick kanterna inkade svarta för att smälta in mot svarta asken och för att ge en liten shabby look. På insidan blev det en till biljett med datum och plats för disputationen. Kortet fick en liten bandsnutt också, för att det ska gå att få upp det ur lådan utan att behöva vända på hela grejen.


Eftersom jag rivit ut askens insida så var jag tvungen att täcka det, skar till och klädde insidan med samma papper som på kortet. Det sista jag gjorde var en ring. Eftersom det kommer att ta tid att beställa doktorsringen så tyckte jag hon skulle få en ring att ha så länge. Jag knipsade av två varv memory wire med diameter för ringar, trädde den med puderrosa, pyttesmå tjeckiska glaspärlor och vek in ändarna. Tyvärr hann jag inte få med den på bild innan den gavs bort.
Och mottagare blev jäteglad vöer både presenten och förpackningen! Måste scrappa mera, det är så kul och speciellt nu när jag har så mycket fina bebiskort på lilla V!

Lapp på lapp blir slutligen en stor ruta... (del 3)

Sådär, lapptäcket och vimpelremsan är nu klara och jag ska hitta på något att göra med de sista tygresterna. Gosedjur kan ju ingen unge ha tillräckligt av (eller?) och det var längesedan jag sydde ett, utmaning antagen! Hittade ett mönster på en elefant i en gammal Burda tidning, ritade av, klippte ut, startade sy och svordomarna började hagla tätt. Så små mönsterbitar, så mycket böjda sömmar, bitar som måste passas ihop perfekt och knepiga sydiagram att förstå!Hursomhelst, efter en lång tid hade jag ett litet sorgligt skal som jag fasade att börja stoppa med vadd eftersom den så ut att kunna mer likna ett överkört fyrbent djur med skolios, klumpfot och snabel. Men vartefter vadd åkte in så växte en charmig sittande elfant fram!
Han ska heta Pelle Pant, ett barnsligt uttal av elefant, och jag tyckte han blev jättesöt!



Med en liten pluttig svans, enorma öron, klumpiga fötter och en gripvänlig snabel! Som ögon sydde jag fast två knappar och för er som är oroliga för barnsäkerhet så kan jag meddela att de är sydda mot varandra och går absolut inte att dra loss. Sydd med den starkaste polyestertråd man kan köpa och sydda genom hela huvudet, dvs de sitter fast mot varandra och inte i tyget och så syr man med flera separata trådar som knyts i flera omgångar. Det gör att om en tråd brister så finns det flera kvar som håller fast och de kan inte ryckas loss genom att tyget ger efter.

Sen sydde jag en så kallad gripboll, en bra och kul leksak då barn lär sig greppa olika saker. Det här är ett ganska komplicerat projekt och därför kommer denna tutorial att ha många bilder för att illustrera hur man ska göra. Då kör vi!

Du behöver mallar i kartong, tyg, påstrykbart flieseline för tunnare tyger och stark sytråd för montering, utöver tråden i symaskinen, och vadd att stoppa bollen med.
Rita en mall med en rätvinklig triangel med rundad hypotenusa, se bilden nedan. Sidorna är lämpligen mellan 4-8 centimeter beroende på hur stor boll du vill ha, bollens diameter blir dubbelt detta. Avrundningen ritas enklast genom att man mäter lika långt som sidorna på flera ställen längs hela hypotenusan och handskissar en båge. Lägg till 0.5 cm sömsmån runtom och klipp ut. Rita sedan av bågen två gånger från spets till spets mot varandra så du får en spetsig oval, se bild nedan.
Klipp eller skär ut 12 spetsiga ovaler och 24 trianglar med båge.


Stryk på mallarna på tyget och klipp ut alla delarna (nedan syns det lite halvtydligt på tygbiten till vänster hur en spetsig oval är påstruken).


Nåla fast alla 12 spetsiga ovaler på 12 triangelbitar, räta mot räta, och sy enligt den streckade linjen. Var noga med fäststygn både i slutet och början.


Nu blir det knepigare att förklara. Vik tillbaka den fastsydda triangeldelen (sydd med söm 1 på fotot nedan) och nåla fast en ny triangel mot den spetsiga ovalens andra sida (söm 2 på fotot nedan). Då ligger alltså den räta vikeln på båda triangeldelarna åt samma håll och med räta sidorna mot varandra. Var noga med att vika tillbaka den första triangeldelen precis vid start och slut av söm 1 och att sy söm 2 precis från start och slut på söm 1, annars kommer triangeldelarna att sys ihop i varandra för tidigt och bollen blir ful.


När båda sömmarna är sydda så ska det gå att vika ut båda triangeldelarna åt varsit håll och de ska inte sitta ihop med ett enda stygn. Från denna sida ser det ut som en spetsig oval ovanpå en kvadrat


och från denna sida som en kvadrat delad på mitte


Vik nu ihop den spetsiga ovalen på mitten, lägg de två triangeldelarna mot varandra och sy en söm från spets till spets. Lämna en öppning på ena sidan så att du kan vända på den och var noga med att fästa vid alla start och stopp. Också här är det noga att sömmen sys precis från där söm 1 och 2 möts på den spetsiga ovalen, annars blir bollen sned och skev.


Klipp nu bort lite av hörnen på den sydda 'klyftan' och vänd den försiktigt.


Nu har du 12 klyftor som du stoppar med vadd (noga med lika mycket vadd i varje del!), viker in sömnsmånerna i hålet och kastar igen för hand.


Arrangera delarna i fyra grupper med tre i varje och sy ihop tre delar till ett stycke. Från och med nu ska du sy så osynligt som möjligt mellan delarna och använd en stark tråd och fästs noga efter varje söm, bollen kommer att utsättas för mycket pillande av nyfikna barn (och ofta också vuxna som inte kan klura ut hur de är gjorda!). Om du fäster efter varje söm så kommer inte hela bollen ramla sönder om en tråd går av och den går lättare att laga.

Från och med nu måste du också se till att de ovala bitarna fästs upp mot varandra rakt överallt och sy ett par stygn fram och tillbaka mellan dem för att se till att det är starkt och håller för drag och pill.

Vik och sy ihop vardera tredelade del.


Så här ser den sedan ut från andra sidan, som du ser så syns sömmarna mellan delarna inte sedan från bollens utsida om man är noga.


Sätt nu två delar mot varandra där ovalena möts och sy ihop både uppe (i det gula) och ned mellan bitarna (i det turkosa).


Så här ser det ut på baksidan, där de två delarna fästs mot varandra längs den söm där klyftorna tidigare syddes ihop. Det är trångt och krångligt att sy, ladda med ordentligt med tålamod!


De två delarna fästs nu mot varandra och alla fyra sömmarna sys ihop. Krångligt som sjutton att få ihop det på slutet, knepigt att komma in med nålen, men stå ut och jobba på för nu är vi nästan klara.


Och så här fin blir bollen när den är klar! Och när du gjort en eller två så får man snurr och det blir lättare och lättare.


Gör inte en för liten boll första gången, det blir bara onödigt pilligt och krångligt. Jag rekommenderar en triangelsida på minst 6 centimeter utan sömsmån, vilket ger en boll med 12 cm diameter. Och stoppa dem ordentligt, efter massa lek så pressas vadden ihop och den tappar lätt formen och blir trist om den är för löst stoppad. Vill man kan man sätta in en liten pingla i mitten när man monterar så blir den ännu lite roligare, men kom ihåg att sy fast den mycket ordentligt.

Ja, det var slutet på detta projekt! Allt som allt så blev det fyra delar till lilla V, både användbara och dekorativa saker samt leksaker, och jag är jättenöjd.


Det har varit massor med jobb med dessa och en himla massa svordomar över pilliga och omöjliga grejer som tar helvetiskt mycket tid och ork att slutföra, men det har ändå varit värt det. Vad har jag lärt mig? Inte så mycket tyvärr. Av allt detta var det bara vimpelremsan som jag inte provat tidigare och den är ju tämligen enkel i både utförande och teknik, både lapptäcken, gosedjur och gripboll har jag sytt flera tidigare. Men det hra varit en god träning för mitt tålamod...


Men lite, lite tyg finns faktiskt fortfarande kvar så vi får se om det kanske blir en liten till grej i denna serie...