2/27/2011

Söndagens wok, en snabbis

Även om det är härligt med mustiga långkokande grytor så är det ibland också himla skönt när det går fort! Wok är just en sådan tillagningsform: snabbt enkelt och oftast rätt så nyttig mat.
Vi hade ryggbiff hemma så det blev en köttwok, men det går utmärkt med kyckling också. Fisk är lite knepigare att woka, fram för allt fisk som inte är så fast i köttet, men det går. Man får bara vara snabb och nästan inte röra runt i woken efter att fisken lagts i. Ryggbiff är kanske en lite väl fin bit för att woka, bäst är kanske en billigare styckdel som exempelvis lövbiff eller sjömansbiff.

Två tumregler när man wokar: allt ska vara klart innan man drar på pannan och den ska sedan vara hemskt het!
Ingredienserna för just denna wok var, förutom köttet, purjo, paprika, sockerärter och vattenkastanjer. Smaksättaren blev ostronsås, som numera finns att köpa i de flesta butiker. Smaken är väldigt svår att beskriva men den smakar mycket umami, den så kallade femte smaken som liknar glutamat (som de flesta känner som den gula kryddan Aromat). Också vattenkastanjer finns numera i vanliga affärer och är tämligen intetsägande och trista innan, men när de hettas upp blir det krispiga och goda.


Jag gillar att jobba mis en place (allt på sin plats, ungefär) som i ett riktigt restaurangkök, dvs att allt redan är färdigpreparerat och det är bara att brassa på när maten är beställd. Detta är speciellt viktigt för wokar där ingredienserna nästan bara ska bli heta i pannan och måste i snabbt efter varandra. Därför förberedde jag genom att hacka allt och lägga upp allt på skärbrädan i den ordning det skulle i woken, det som tar längst tid först och sedan i fallande ordning. Således ska köttet tillagas längst och sockerärtorna minst, paprikan ligger och gömmer sig ovanför purjolöken.


Jag lagar i min gjutjärnspanna för att jag inte har någon riktig wokpanna (platsbrist!). Viktigast är att man har en panna med stor bottenyta och som går att få mycket het. Tricket är sen att värma upp sin olja ordentligt (ha ett lock redo ifall det tar eld!) och fösa i ingredienserna en efter en. Vissa smaksättare kan man ha i och fräsa först i oljan men smaksättare som rinner är det bäst att tillsätta sist så man undviker att sakerna kokar i pannan istället för att fräsas. Vartefter man har fräst klart de olika ingredienserna så föser man dem åt sidan för att göra plats för nästa mitt i pannan där det är som varmast. Sist blandar man ihop allt och häller på ostronsåsen. Sen är det direkt på bordet fort som sjutton som gäller!


Jag kokade ekologiskt råris från Saltå Kvarn till, men det är gott med nudlar med. Däremot är jag inte så förtjust i supervitt klibbris, det är inte heller så bra glykemiskt index på det. Ett klagomål på som ofta förs fram emot råris är att det tar lång tid att koka. Det är visserligen sant, det tar upp till 45 minuter att koka men om man blötlägger det innan så går det betydligt fortare. Man kan till och med blötlägga det på morgonen och låta stå över dagen. Sen börjar man koka det samtidigt som man hackar grönsaker och allt är sen klart samtidigt.

Detta innehåller ju massor av grönsaker men vill man ändå ha mera så kan man med fördel matcha med en fräsch asiatisk gurksallad. Skiva gurka tunt och häll över en lag på pressad lime, hackad chili och koriander. Smaka av med salt och ev lite socker eller honung och låt dra en liten stund. Lime går också att byta ut mot risvinsvinäger eller citron. Lite finhackad purjo eller salladslök passar fint i.

Denna sallad går att mixtra med på massor av vis och det samma gäller en wok. Ta det du har hemma i grönsaksväg, lägg till någon typ av protein och en smaksättare. Prova chili, koriander, lime, ingefära, färdig currypasta, vitlök eller bara lite soja. I en wok funkar nästan (!) allt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar